Tusen nya möjligheter för innovatörer

Koronakrisen överraskade oss.  Covid-19 tog oss på sängen. Vissa Industrier och verksamheter kommer att ta en rejäl smäll. Företag inom turism och service har det svårt, men traditionella industriella företag har svårt med komponenter och leveranstider. Ingen vet hur länge vi är tvungna att stanna hemma och arbeta på distans. Blir det veckor eller månader? 

Hur kommer samhället att förändras? Förstår vi vilka förändringar är nödvändiga för att kunna leva vidare utan större fara för att bli insjuknad? 

Träförädlingsindustrin har en stor roll

Åren går, elektronik och teknologi har fått en större betydelse, men träförädlingen har fortfarande en betydande roll i Skandinavien. Finland söker efter sin framtida storhet efter Nokias solnedgång. 

Expertis och fördjupande kunskap kan göra skillnad. Trä är dagens enda förnybara byggnadsmaterial vilket skapar goda möjligheter för ett miljövänligt och hållbart byggande. Därför vill vi bygga mera i trä.

Ett ökat användande av trä svarar mot de ökade krav som ställs på effektiva och konkurrenskraftiga konstruktionslösningar samtidigt som attraktiva miljöer skapas för slutanvändarna.

Att bygga i Trä

Svenskt Trä verkar för kunskapsspridning, inspiration och utveckling som rör trä, träprodukter och träbyggande. 

Svenskt Trä är en verksamhet inom branschorganisationen Skogsindustrierna.

Källa: Svenskt Trä

Den svenska skogsindustrin i korthet

Fakta & nyckeltal

Den svenska skogsindustrin i korthet

Ekonomisk betydelse

• Världens 3:e största exportör av massa, papper och sågade trävaror
• Exportvärde 2016: 125 miljarder kronor
• 80 % av produkterna exporteras
• Investerade för drygt 17,5 miljarder kronor 2016

Producerade volymer 2016

• 11,6 miljoner ton massa, varav marknadsmassa 3,9 miljoner ton
• 10,1 miljoner ton papper
• 17,8 miljoner kubikmeter sågade trävaror

Sysselsättning

• 70.000 anställda inom skogsnäringen
• Ytterligare 30.000 enskilda företagare är verksamma inom skogsnäringen

Medlemmar i Skogsindustrierna

• 50 massa- och pappersbruk
• 120 sågverk
• 40 företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning

Källa: Skogsindustrierna, Branschstatistik

Ingenjörsmässigt byggande i trä

Det är inte sista gången som jag skriver på bloggen med inspiration från Tromsö. Vi planerar en ny resa till Sverige och Norge nästa år, så det kommer nog enstaka inslag  då och då samt så småningom. Egentligen var det Svenskt Trä som välkomnade mig till ett seminarium för ingenjörsmässigt byggande i TRÄ som hålls i Göteborg tisdagen den 18 oktober 2016 som fick mig att skriva och skramla ihop en berättelse om Trä och Tromsö.

Svenskt Trä bjuder på ett kostnadsfritt seminarium fyllt med inspirerande föredrag, mingel och minimässa. Under dagen kommer tillverkare av limträ, skruv och spik, beslag och projektverktyg att finnas på plats. Inbjudan har gjorts i samarbete med: Glulam, Martinsons, Moelven, Setra, Trä & Teknik

Inbjudan riktar sig till projektör, konstruktör eller arkitekt samt studerande inom dessa områden. Plats: Svenska Mässan. Tid: 09:00 - 17:00. Programmet innefattar bland annat "Spektakulära norska byggnadsverk i trä" (Magne Aanstad Bjertnaes, Civilingenjör, Sweco Norge A/S).

Världen står inför ett byggande av aldrig skådat slag. Expertis och fördjupande kunskap gör skillnad. Svenskt Trä har komponerat ett program med framstående föredragshållare inom prioriterade områden för byggande i trä och limträ. Allt för att ge deltagarna en bredare plattform att stå på inför framtida uppdra.

Innovation, samarbete och hållbarhet är i fokus för att klara av uppdraget och på samma gång uppnå de klimatmål som kräver ett fossilfritt samhälle. Snart viner vinden runt knutarna och det kommer gott med snö. I Tromsö blir det riktigt mörkt, solen går ner bakom fjällen och orkar sig inte upp förrän i mitten av januari.

En bloggare passade på att gå på en av Tromsös största mässor, villa-hem mässan. Skribenten representerade sitt företag några timmar, måste ju marknadsföra fjärrvärmen. Blogisten berättar att veckan har betonats av väldigt skiftande väder.

- Måndagen började med massor av snö, efter det sol, regn, kuling och regn. I Tromsö börjar det bli riktigt mörkt nu, klockan tre på eftermiddagen är det helt mörkt men vi går ju mot mörkare tider.

De breda klimatfrågorna tar stor plats i det mediala utrymmet samtidigt som den faktiska skillnaden görs genom dina beslut i vardagen. Beslut som kräver medvetenhet och kunskap om konsekvenser och valbara alternativ.

Anledning att välja trä - bortom teknik - diskuteras. Trä är dagens enda förnybara byggnadsmaterial vilket skapar goda möjligheter för ett hållbart och miljövänligt byggande. Ett ökat användande av trä och limträ svarar mot de ökade krav som ställs på effektiva och konkurrenskraftiga konstruktionslösningar samtidigt som attraktiva miljöer skapas för den slutliga användaren.

Trots att jag älskar mörka långa mornar med tända ljus och en stor kopp kaffe att sippra på tills det ljusnar så känns det härligt att dagarna börjar bli längre... Det är en himla härlig känsla att tänka framåt! Bättre tider väntar på oss bakom hörnet. Trä är en möjlighet för trevligare vardag.

Vi har massor med jobb just nu i Sotkamo och det blir svårt att boka in en resa till Göteborg inom en knapp månad. Mässor kommer, seminarier går, kanske jag hinner få gjort allt det vi har planerat med Irja och åker först då våren kommer, då solen skiner från en klarblå himmel, gräset gror och träden lövas.  

It's never too late to be a Rock Star

TROMSÖ 4.7.2016 - Tiden här uppe har varit fylld av upplevelser av skilda slag för oss som beslöt att delta i den Arktiska Rundan.

Mycket fick vi se, uppleva, dokumentera och tolka på en ytterst kort tid.  Följande gång reserverar vi dubbelt så många dagar.

Jag har redan gjort ett tankeexperiment om möjligheten att stanna kvar och verka som journalist, skribent, fotograf och dokumentärist.

Som sagt, jag skriver också en bok med arbetsnamnet K2020 och även den här resan gav mig nya infallsvinklar och idéer; det är speciellt Kirunas framtida öde som fick mig att tänka längs nya banor.

Jag njuter av att höra meänkiel i Norrbotten, längs Tornedalen, naturens underbara mångfald, berg, sjöar, fjordar, fjäll och tundror får mig och alla andra att glömma vardagen på vägen till Tromsö.

Narvik har växt fram kring järnmalmsexporten

Dagens moderna Narvik har till stora delar växt fram kring järnmalmsexporten. I Narvik finns bland annat en kyrka från 1925 och ett fredskapell från 1957 byggt på platsen för ett kapell som förstördes under andra världskriget.

Narvik växte upp omkring hamnen som användes och fortfarande används för utskeppning av järnmalm från gruvorna i Kiruna. Malmexporten från Narvik startade 1903. Utskeppning och relaterade verksamheter var länge huvudnäringen för staden. Staden ligger vid Europaväg 6 och 10 som fortsätter över gränsen till Sverige.

Under senare år har volymerna ökat och man ser över möjligheterna till ett dubbelspår för att kunna motsvara den ökade exporten av järnmalm från dom svenska gruvorna. En ny stadsdel, Trekanten, är under utveckling på det gamla industriområdet.

Kommunen har successivt utvecklat ett mer mångsidigt näringsliv, och satsar på att utveckla Narviks position som ett teknik- och kommunikationscentrum för norra Norge. Narvik är också ett handelscentrum för Ofoten.

Narvik har genom Ofotbanan förbindelse med det svenska järnvägsnätet och staden utgör den nordligaste stationen på det västeuropeiska järnvägsnätet. Idag bedriver SJ Norrlandståg persontrafik till Narvik, bestående av ett nattåg till Stockholm dagligen, och ett dagtåg till Luleå dagligen.


Förutom detta bedriver också LKAB malmtrafik på banan främst till Kiruna. Det går dock inga tåg inrikes Norge från Narvik.

Utanför Narvik ligger Framnes flygplats med rutter till Bodø och Tromsø. Norr om kommungränsen ligger den större flygplatsen Evenes med flyg till bland annat Oslo.

Källa: Wikipedia

Viking Hotel Tromsø

Den 4 juli åker vi med bil mot Tromsö och ser emot ett vackert landskap och en idyllisk stad.  Det  är inte första gången som jag skriver på bloggen om Tromsö. Jag har skrivit om oljeindustrin samt berört en filmfestival in en av mina bloggar.

Nu har jag tio dagar kvar på jobbet innan vi åker i väg. Jag kollade några bloggar och det ser ut att norska företag aktivt söker arbetskraft från både Sverige och Finland.

"Hos oss hittar du lediga norgejobb i alla norska storstäder Oslo, Stavanger, Kristiansand, Bergen, Trondheim, Tromsö samt övriga län/fylken i Norge."

Vi är inte ute efter jobb, men skall bekanta oss med området och fundera på samarbetsformer.  Tiden räcker knappast till att åka en runda runt Tromsö med Hurtigruten.

Hoppas att vi inte behöver åka bil med väldigt skiftande väder. Det regnar och är mörkt i slutet av året. Nu hoppas vi att det blir soligt och varmt väder.

Jag får skriva mera senare, oh vad tiden rinner iväg när man jobbar med bokning av hotell och rutt-val. Nu måste jag koncentrera mig på en annan grej.

Kulturcentrum för Sverige och Finland

Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland arrangerar program med Sverige, Finland och Norden i fokus under politikerveckan i Visby.

Välkomna till våra seminarier om demokrati, migration, populism, radikalisering samt försvar och säkerhet. För ytterligare information om våra program och webbsändningar besök vår hemsida:  www.hanaholmen.fi.

Flyktingfrågan splittrar de nordiska länderna, både för att det är svårt att se gemensamma värderingar och för att den leder till problem i samarbetet på grund av fysiska gränskontroller. Hur får vi till ett verkningsfullt samarbete trots skillnaderna?

I kampen mot radikalisering och våldsbejakande extremism spelar kommunerna en avgörande roll. Om samarbetet Nordic Safe Cities där nordiska städer tillsammans kan hitta vägar att förhindra att människor vänder samhället ryggen. Vilka är de bästa vägarna för att se till att unga människor inte vänder samhället ryggen och blir motborgare istället för medborgare?

Samarbeten är en viktig del av ett lands försvars- och säkerhetspolitik och under året pågår utredningar på ämnet både i Sverige och Finland. Vilka är slutsatserna? Vilka visioner finns? Vilken relation ska Sverige och Finland ha, bortom fredstida förhållanden?

Rysslands agerade i vårt närområde har lett till ökad militär närvaro kring Östersjön och intensifierat det nordiska samarbetet på säkerhetsområdet. För en ökad rysk militär aktivitet de nordiska länderna närmare varandra?

Sverige och Finland har världsrekord i fredlig samexistens, vi har levt sida vid sida i tvåhundra år, och varit samma land före det. Vad väntar nu? Till vad behöver vi varandra?

Mängden asylsökanden i Sverige och Finland ökade märkbart 2015 på grund av läget i Mellanöstern. Hur klarar våra samhällssystem av det här? Kan flyktingkrisen leda till en systemkollaps eller kan våra länder klarar av det genom olika typer av samarbete?

Kränkningar av luftrum och påverkankampanjer, den ryska närvaron i vårt närområde är ett faktum. Hur ska vi förstå ryskt agerande och hotuppfattning? Vilka är egentligen de säkerhetspolitiska ambitionerna idag och på sikt? Hur resonerar Försvarsmakten och vad säger våra politiker?

Svenskarna är tolerantare än någonsin men trots detta är Sverigedemokraterna numera det största partiet bland svenska män. Vad skiljer och förenar rörelserna i Norden? Hur kommer populisternas agenda att se ut i framtiden?

Ansvaret för skolans huvudmän ska ses över i arbetet mot våldsbejakande extremism enligt den svenska riksdagen. Men är det verkligen skolans roll att förhindra barn och unga från att bli extremister? Och hur påverkar det skolans demokratiuppdrag och den enskilda lärarens arbete?

Barents Connection

KK-Net deltog i ett seminarium i Kajaana som behandlade "The Barnets Region" med deltagare från Norge till Japan. 


Bakgrund: http://www.barentsinfo.org/  och http://www.kainuunliitto.fi/barents-yhteistyo

 

Robotik och automation för modern träförädling

Forskare, arkitekter, leverantörer, entreprenörer, byggherrar och journalister arbetar med modeller som lyfter Finland till en ledande tränation.

Vi bör förbättra kunskapen om träbyggnad i Finland men även i de viktigaste exportländerna och vi ser en stor potential för träförädling inom byggnadsindustrin.

Alla som vill bo bra och i samklang med naturen är en potentiell ägare för ett hus i trä.

Träförädlarna skall tillsammans använda och utveckla  råvaran på ett modernt sätt.

Träbyggandet kräver inte nödvändigtvis en storskalig produktion.

Det är viktigare att satsa på träkunskap, idéerikedom och ett smidigt samarbete mellan parterna för att framdriva en rationell produktion. För ökad produktivitet kan modern tillverkning utnyttja både automation och robotik.

Då katastrofen kom till Pajala den 8.12.2014

Det ingen, eller väldigt få i Tornedalen ville höra, förkunnades måndagen den 8 december 2014. Beskedet om Northlands konkurs kom inte som någon blixt från klar himmel efter den senaste tidens kris, men det var ändå ett chockbesked. Bland Pajalaborna råder överlag en dyster stämning.

Det är möjligt att den 8 december 2014 kommer att förknippas med Pajalas största katastrof. Innan gruvan kom till orten handlade diskussionen om en åldrande befolkning, ungdomar som flyttade och frågan var hur kommunen skulle klara sig. Så väcktes hoppet och framtidsdrömmarna när etableringen av en gruva i Kaunisvaara kom på tal.

Risken är att bygget i Kaunisvaara bara blir ett monument – om gruvan inte räddas. Det är inte svårt att dra paralleller mellan Pajala och Sotkamo. Det privata initativet har misslyckats och nu ropar folk på hjälp och insatser från staten. Vissa skillnader finns: järngruvan i Pajala har ett stort logistiskt problem, utan järnväg blir transporten till Narvik mycket dyr, medan Talvivaaras bioåtervinning inte fungerar som den borde. Järnvägen finns.

Mycket av kommunens göranden och låtanden under senare år har baserats på gruvan. I Pajala håller nu alla tummarna för att gruvan ska startas upp igen. Allt annat är en smärre katastrof för kommunen.  Bostäder har byggts, nya bostadsområden har planerats, en ny grundskola finns i tankarna, liksom ett helt nytt reningsverk. Kommunen är förstås i ett svårt dilemma med dålig ekonomi. Alla pratar om gruvan. De flesta är deprimerade och undrar vad som ska hända. -  Vi behöver gruvan, annars är det slutet.

Nu står det på Pajala kommuns hemsida: " I Pajala kombineras storslagen natur med en unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt växande arbetsmarknad samt fantastisk skola och förskola." Därefter ligger Northland Resources pressmeddelande om att ansökan om konkurs lämnats in.

Johny Lantto som äger myren Tapiluvuoma där gruvan är belägen har gått från att vara anställd av Northland Resources till att bli kommunanställd. Han var fram till i september kommunikatör vid gruvan. Nu har han gått tillbaka till sitt tidigare arbete vid bygglovsavdelningen på Pajala kommun, på halvtid.

Nu hoppas Johnny Latto på att någon vill ta över gruvan.

“Det borde finnas bra förutsättningar för det. Allt finns på plats och det går att räkna på det. Vägen är rustad och hamnen i Narvik är klar. En långvarig träda gör att uppstartkostnaderna blir höga”, säger Johny Lantto.

Birger Lahti, vänsterpartist från Pajala och riksdagsledamot, anser också att det är bråttom. Han menar att staten i vilket fall kommer att få stora utmaningar i Pajala om gruvan försvinner. Samhället kommer att behöva mycket stöttning.

Entreprenörer, investerare, kommunpampar, politiker och språkrör har “levt i sus och dus, tappat verklighetsförankringen och fått storhetsvansinne”. Det gick för gruvan i Pajala som med Talvivaara i Sotkamo.

Näringslivschefen på länsstyrelsen säger i radiodebatt att alla goda krafter nu måste ställa upp för Pajala i denna svåra stund. Näringsminister Mikael Damberg säger nej till förslaget att staten eller LKAB tar ansvaret för gruvans framtid.

Man får inte glömma att det är ett privat bolag som har begärts i konkurs. Staten ska inte driva företag. Det är inte så vi brukar göra. Och vi säger inte åt LKAB vad de ska göra. LKAB ska bedriva en affärsmässig verksamhet. Vi får väl se om det finns andra aktörer som är intresserade att ta över verksamheten i Pajala.

“Alla som arbetat vid Northland har fått kunskap och erfarenhet och de kanske söker sig vidare till andra arbeten inom gruvnäringen. Norrbotten har en kraft och ekonomi och LKAB expanderar”, säger Mikael Damberg.

Han säger också att staten kommer att göra insatser för att hjälpa människorna som drabbas av konkursen, men han går inte in på några detaljer.

Det dröjer inte många dagar nu innan gruvbolaget i Pajala börjar splittras upp, och det kan bli förödande. Skulderna ligger på totalt 7,7 miljarder kronor. Metso är största fordringsägare på 944 miljoner kronor. Antagligen kommer regeringen inte att gripa in och rädda gruvverksamheten i Pajala. Några ägardirektiv till LKAB är inte aktuella i dagsläget, det är Damberg tydlig med. Han menar att LKAB redan tittat på olika möjligheter.

Stirling för u-båtar, hem och hushåll samt byar

Det är i grunden en skotsk uppfinning, en präst vid namn Robert Stirling heter skaparen av varmluftsmotorn. Den stora fördelen med Stirlingmotorer är att dom är oerhört driftsäkra och långlivade. Med väldigt lite utsläpp och nästintill ljudlös lämpar den sig utmärkt i våra hem. Svenska Kockums har utvecklat dessa motorer till sina ubåtsbyggen. 

Stirlingmotorn, även kallad varmluftsmotorn, är en kolvmotor med extern förbränning. Motorn innehåller ett arbetsmedium, det kan till exempel vara luft eller väte, som omväxlande värms och kyls. Genom den upprepade tillförseln och bortförseln av värme sätts motorns kolvar i rörelse.

Eftersom själva förbränningen sker utanför cylindrarna kan alla typer av bränslen användas, från högvärdiga gaser till fasta biobränslen. Motorn kan då drivas med braskamin, pelletsbrännare koncentrerat solljus som värmekälla, för att nämna några exempel.

Det som lockar allra mest är nog det faktum att den producerar både värme och el, så har man en Stirlingmotor på cirka 9 kW så har man tillräckligt med energi för både värme och el för hela sitt hus, och till grannen med för den delen.

Kombinera med vindkraft från t ex Energytower så kan man förhoppningsvis kapa elkabeln in till huset, eller samfälligheten, eller varför inte in till byn.

Största hotet kommer som vanligt från dom stora energibolagen, som kämpar med näbbar och klor för att inte apparater av detta slag ska etablera sig på marknaden..  Om hushållen frångår dom stora elgiganterna, då förlorar dom ju aktieutdelning och bonuspengar.

Källa: http://naturstacken.com/2011/03/02/stirling/

Jag har bott vid en landsväg i hela mitt liv

Bloggaren Anders Svensson skrev 08.02.2013: “I Pajala kommun, utanför Kaunisvaara, i Tapulivuoma, har en ny stor järnmalmsgruva öppnats. Bolaget bakom gruvan, Northland Resources, har visat sig ha för litet kapital och är nära konkurs. Man har försökt få in nytt kapital men misslyckats. Den bästa lösningen för att säkra gruvans fortbestånd och utveckling samt för att säkra jobben är att låta staten ta över ägandet av gruvan. Det kan ske via det statliga bolaget LKAB som Göte Kildén föreslår på bloggen Kildén & Åsman.”

Det är inte svårt att dra paralleller mellan järngruvan i pajala on nickelgruvan i Sotkamo. Gruvföretagen lyckades utmärkt med sina aktieemissioner, gruvorna byggdes med rekordfart, men själva verksamheten fyllde inte högt uppskuvade förväntningar.

Northland Resources börsnoterades 2006. Då var priset 8 kronor per aktie. På några månader steg aktievärdet till 29 kronor. När bristen på kapital blev känd i januari 2013 inleddes det ras vi nu vet mera om. Anledningen till att så många småsparare har investerat i bolaget är den positiva synen på järnmalm som finns i Sverige, trodde många i början.

Men vi har glömt hur dyrt och hur lång tid det tar att bygga en gruva. Gruvan i Pajala visade snart att kursen kunde sjunka ännu mer. Små aktisparare borde att inte lägga inte alla pengar i en aktie, och att gruvprospektering innebär en stor risk för investerare.

“I snitt har folk förlorat mellan 30 000 och 40 000 kronor januari 2013”, förklarade Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Gruvindustrin går genom en svår kris. Talvivara är inte den enda som berörs av dålig ekonomi och miljöproblem. Framtiden för gruvan i Pajala väcker oro. Är det skattebetalarna som får betala om gruvan inte fortsätter? Vem betalar för att städa upp i naturen efter gruvor i konkurs? Kanske ingen och gruvområden lämnas oftast så som de är. År 2013 kallade Northlands finanschef Peder Zetterberg bolagets ekonomiska problem för ”en tillfällig likviditetssvacka”.

Tvärnit för gruvinvesteringar

2012 investerades globalt drygt 101 miljarder dollar av världens 40 största gruvföretag. År 2012 beräknas investeringsnivån inom gruvindustrin rasa till 83 miljarder, enligt snittprognoserna på marknaden.  Nedgången väntas fortsätta ned till 67 miljarder dollar 2016.

Under gruvboomen 2012 låg investeringarna, både i infrastruktur och utrustning, på drygt 108 miljarder dollar. För branschledande BHP Billiton och Rio Tinto antas årets investeringar hamna på drygt 25,5 miljarder dollar, ned från nästan 37 miljarder 2013. Källa: DNB Markets (TT).

Det är den senaste tidens försämrade järnmalmspriser som satt ytterligare press på bolaget som i slutet av 2012 öppnade gruvan i byn Kaunisvaara i Pajala kommun.

Northland Resources stoppar verksamheten i sin gruva i Kaunisvaara i Pajala kommun. Det skriver bolaget i ett pressmeddelande. Gruvbolaget har närmare 300 anställda – samtliga sägs upp. Förutom de anställda i själva gruvbolaget berörs många anställda hos underentreprenörer som bland annat sköter transporter av malmen. Totalt handlar det om cirka 500 jobb.

Enligt Aftonbladet har över 10 000 småsparare investerat i aktier i Northland Resources. För tre år sedan började börskursen svikta. Sedan dess har kursen varit på resa – mot botten. Våren 2012 var en aktie i Northland värd 5 kronor på Oslobörsen.  2013-02-15 hade aktipriset rasat till omkring 60 öre.

Det har varit dyrt att få igång produktionen i Kaunisvaara. Först 2013 nådde den första leveransen järnmalm ett stålverk i Holland. Därför har Northland Resources också dragits med stora, och till viss del kalkylerade, uppstartskostnader. Sedan 2009 har man gått back 250 miljoner kronor. Det har heller inte blivit någon utdelning till aktieägarna.

Totalt har gruvan blivit nästan tre miljarder kronor dyrare än beräknat. Det är 20-30 procent över prognosen av vad det skulle kosta initialt. Det är förvånade att ledningen, där många har 30 års erfarenhet eller mer av gruvdrift, inte har fått kalkylen att gå ihop bättre, säger Pär Weihed, professor i geovetenskap..

Med felräkningen i beaktande är det i sig inte märkligt att kostnaderna för gruvdriften är höga, enligt Weihed. Logistiken för att kunna utvinna, förädla, och sedan transportera malmen vidare är komplicerad och dyr.

“Det finns ett fungerande dagbrott och ett anrikningsverk. Men resten av logistikkedjan måste också fungera, och här finns flaskhalsar. Man måste frakta malmen från Pajala till Svappavara med lastbil. Sedan vidare till Narviks hamn med tåg. Och där måste hamnen räcka till för större fraktfartyg. Och än (2013-02-05) har inget fartyg lämnat hamnen i Narvik med järnmalm från Pajala”, säger Pär Weihed.

När Northland 2010 fick det avgörande tillståndet för att starta gruvan i Pajala innebar det en vändpunkt för bygden. Befolkningen hade då minskat med omkring två procent om året i ett halv sekel. Istället började folk att söka sig till Pajala. Gruvan gav hundratals jobb och bostäder började byggas för första gången på många år.

Men redan några månader efter invigningen kom de första tecknen på att allt inte stod rätt till med bolagets ekonomi. Sedan dess har kriserna avlöst varandra, och Pajala kastats mellan hopp och förtvivlan. I augusti redovisade Northland en förlust före skatt på drygt 100 miljoner dollar för årets andra kvartal. Bolaget är för närvarande inne i sin andra rekonstruktion.

I fjol (2013) räddades bolaget undan konkurs med kapitaltillskott och lån från bland andra Folksam, Peab, Metso och riskkapitalbolaget Norrskenet (med statliga LKAB som delägare).

Det förväntades ge företaget tillräckligt med kapital för att nå full produktionstakt under tredje kvartalet 2014.

GRUVAN STÄNGS ÄNDÅ

Publicerat tisdag 7 oktober kl 08:42 | Uppdaterat, tisdag 7 oktober kl 12:41

"Beslutet har fattats för att bevara likviditet samt för att göra det möjligt att återuppta verksamheten när långsiktig finansiering säkrats. Bolaget avser att leverera det järnmalmskoncentrat som redan är producerat", skriver Northland i ett pressmeddelande.

“Med tanke på det extremt utmanande marknadsklimatet är styrelsens beslut att stoppa verksamheten i detta skede det enda sättet att undvika konkurs, detta innebär beklagligt nog att många skickliga och engagerade medarbetare måste lämna bolaget”, kommenterar vd:n för Northland Resources Johan Balck i pressmeddelandet.

Källa: Sveriges Radio, Aftonbladet

Norska lokförare i strejk

NARVIK Det blev som befarat. Under torsdagen gick 30 av LKAB:s lokförare ut i strejk, skriver NSD. Läs även lokala bloggar: http://www.nsd.se/bloggar/ 

Nordiskt samarbete, vilken roll har finnarna? Jag känner några som jobbar vide gruvan. Har även besökt företag i Kiruna. Finska företag som säljer gruvteknologi har varit aktiva i Kiruna och andra svenska gruvbolag sedan “urminnes tider”.

För två veckor sedan berättade NSD att det fanns en risk att LKAB:s norska lokförare skulle gå ut i strejk om inte LKAB gick med på fackets förslag att hälften av malmtågen mellan Kiruna och Narvik skulle ha norska lokförare.

Bakgrunden till kravet från det norska lokomotivfackförbundet, NLF, är att de vill ha kvar arbetstillfällen i Narvik.

Dessutom vill förbundet få in bemanningsfrågan i samma förhandling som lönerna, medan LKAB vill ta upp frågorna i olika förhandlingar.

De senaste dagarna har parterna förhandlat, men utan att komma överens.

Därför gick 30 lokförare på den norska sidan ut i strejk.

Kiruna LKAB, Sverige

Många långa vägar för oss till Kiruna. Jag önskare alla er välkomna till min blogg som vill veta mera om Nordens framtid.

Gruvindustrin har en viktig roll i den nordligaste delarna av Finland, Sverige och Norge.

En samexistens mellan turism och gruvor är ytterst viktigt.

Den ene får inte äta den andres bröd. Det finns massor att göra, men naturen skall vi inte förstöra.

Till Kiruna med Norwegian

Just nu kan du flyga prisvärt med Norwegian till ditt vinteräventyr i Kiruna. Biljetter från 299 SEK enkel väg från Arlanda.

Boka din biljett redan nu: www.norwegian.se .

Gruvan i Kaunisvaara - Northland Resources

Kaunisvaara - Northland Resources - Pajala, Norrbotten

Den 1 december 2011 fick Northland byggnadslov för en ny terminal i Narvik.

Den 25 februari 2013 kunde det första fartyget lastat med järnmalmskoncentrat från Kaunisvaara lämna hamnen för leverans till kund.

Narviks hamn är isfri åter runt. Här kan Northland, när all lossnings- och lastningsutrustning installerad, lasta sitt järnmalmskoncentratet ombord på stora lastfartyg - så kallade Cape Size Vessels, som kan ta upp till 180 000 ton last.

Terminalen består av bland annat en ny kaj, lagerlokaler samt lossnings- och lastningsanordningar.

Kaunisvaara har en betydande dokumenterad järnmalmsreserv som räcker i
minst 19 år, vilket förväntas generera ett starkt kassaflöde.

Bolaget har redan lyckats sälja de första sju årens produktion i så kallade ”off-take agreements” till tre kunder: Tata Steel, Stemcore samt Standard Bank. 

I september 2010 presenterade  Northland Resources ett positivt resultat för en så kallad Definitive Feasibility Study (DFS). 

Resultatet visade att Northland kan bedriva en ekonomiskt lönsam verksamhet genom Kaunisvaaraprojektet samt att projektet är tekniskt genomförbart. Denna studie uppdaterades i maj 2011 med detaljerna kring logistiklösningen.

I slutet av 2011 låg bolaget väl i fas med planerna att påbörja den första brytningen av järnmalm i Tapuli dagbrott.

Första malmsprängningen kunde genomföras den 18 oktober 2012 och i december startade produktionen i anrikningsverket.

Levererans av det högkvalitativa järnmalmskoncentratet startade alltså den 25 februari 2013.

Kaunisvaara Gruvan i Pajala - Northland Resources

Kaunisvaara - Northland Resources

Mikael Neemi - Popular Music from Vittula.

Kaunisvaaraprojektet utanför Pajala i Norrbotten är Northland Resources
längst framskridna gruvprojekt.

Inom ramen för projektet utvecklas just nu två järnmalmsgruvor – Sahavaara och Tapuli.

Kaunisvaara ligger cirka 150 kilometer från statliga  LKAB:s två gruvor i Kiruna och Malmberget.

Geologiskt sett finns det stora likheter mellan Northlands fyndigheter i Sahavaara och Tapuli och LKAB:s gruvor.

En av faktorerna som gör Kaunisvaara så intressant är att malmens egenskaper gör det möjligt att producera ett koncentrat med mycket hög järnhalt.

Med 69 procent järn i koncentratet kan Northland leverera en premiumprodukt till ståltillverkare och därmed även inbringa ett avsevärt mycket högre pris än många konkurrenter.

Dessutom är Kaunisvaara beläget i ett område med lång gruvhistoria, med närhet till befintlig infrastruktur, vilket förenklar transporten till kunder samt
med en befolkning med god utbildning och erfarenhet som kan bidra till
bolagets utveckling.

För transporterna från Kaunisvaara använder Northland Resources en 150 km lång befintlig väg till en omlastningsterminal i Pitkäjärvi där järnvägstransporten tar vid på den 226 km långa Malmbanan till Narvik i Norge.

Stora investeringar 2012

Publicerad: mån, 2012-08-20 09:30 | Investeras mest i gruvor Nordens gruvor går framåt utan problem, skriver Svenska Dagbladet Näringsliv. I genomsnitt var 28 sekund, dygnet runt, året om, lämnar en lastbil fullastad med malm en svensk gruva.

Situationen har förändrats pga. finanskrisen. Priser för metall har sjunkit och detta har fösvårat situationen för nystartade bolag. Mångmetallföretaget Talvivaara Sotkamo Oy gick i konkurs (November 2014). Det har även varit svårt för nya gruvor i Sverige.

År 2011 var den svenska malmproduktionen 67 miljoner ton, och sedan dess har den ökat.

–Huvuddelen av alla industriinvesteringar som sker i Sverige i dag sker i gruvindustrin i Norrland. Allt det fokus som varit på Saab och deras överlevnad är väldigt överdrivet i förhållande till de möjligheter och investeringar som görs i gruvsektorn i Norrbotten och Västerbotten i dag, säger Magnus Ericsson, professor vid Luleå tekniska universitet och grundare av gruvanalytikerföretaget Raw Material Group, till Svenska Dagbladet.

Källa: http://www.metallerochgruvor.se/2012/08/fram-t-f-r-nordens-gruvor

Världens tredje största nickelgruvan i Umeå

Välkommen till Nickel Mountain - Utvecklare av den helägda nickelsulfidfyndigheten Rönnbäcken. Nickel Mountains mål är att producera 26,000 ton nickel i koncentrat årligen för den internationella marknaden. Bolagets mål är att bli en framträdande medelstor nickelproducent som tillvaratar möjligheterna i Rönnbäcken.

KALLELSE till extra bolagsstämma i Nickel Mountain Group AB (publ) onsdagen den 17 december 2014 måndagen, nov 24, 2014 07:25 CET

Ett satiriskt skådespel där motståndaran ville uppmärksamma den planerade nickelgruvan i Umeå och samtidigt visa på den “naivt optimistiska jargong som genomsyrar gruvdebatten”. Motståndarnas argumentation:

Fredrik Spratt VD för Hyckelmountain AB berättar om hur gruvan kommer att rädda Umeå, hur många jobb det kommer att bli och ja, ni måste ju flytta på er men jag säger  som vår kära landshövding Magdalena Andersson “Låt inte det goda bli det bästas fiende”. Magdalena ser ju tex inga problem med att kombinera ett naturreservat med ett gruvområde.

Gruvmotståndarna vill uppmärksamma det absurda i att bara prata positivt om en gruva av den här storleken (Umeå) – världens tredje största  nickelgruva.

En gruva som kommer att innebära negativ påverkan –  för de som bor i området, som tvingas flytta eller bor granne med en gruvindustri, för djur och natur och andra näringar.

Gruvbolag är bra på att visa statistik på hur mycket jobb det kommer att bli för bygden och hur mycket kommunen kommer att tjäna på en gruva. Lokala politiker är goda medhjälpare för att föra fram gruvbolagens lobbyism.

Vad gruvor innebär för miljö, hälsa, urfolk och lokalsamhällen lämnas helt åt den som rent ideellt sätter sig ner och gräver fram information på egen hand.

Gruvindustrin har stora miljöproblem och politiken som förs idag tar inte sitt ansvar.

Motståndarna och lokalpolitikerna

Svenska gruvmotståndare vill ha en politik som värnar vår och kommande generationers framtid, att miljöbalken efterlevs och att urfolksrättigheter erkänns.  Lokalpolitikerna tycker annorlunda: “Äntligen kommer det riktiga jobb hit till glesbygden. Jag, du, vi och underleverantörerna slipper svälta ihjäl.

De senaste åren har vi sett en allt växande gruvdebatt i Sverige och Finland. Ingångarna i debatten kan vara olika men gemensamt är att man reagerat på Sveriges / Finlands mineralpolitik och vill se en förändring.

Debatten anknyter till miljö- och hälsorisker, landsbygdsfrågor, långsiktig hållbarhet och solidaritet. En av de större frågorna som hamnade i fokus 2013 var samernas situation och kulturella aspekter.

De som stöttar den växande debatten framställs ofta som ”Gruvmotståndare. Bakåtsträvare. Motståndare till utveckling och arbetstillfällen”. Men bilden av de som visat stöd i gruvdebatten är mer komplex.

Bland dessa återfinns egenföretagare, lönearbetare, forskare, tjänstemän, lärare, studenter, småbarnsföräldrar, pensionärer, vattenexperter, nationalekonomer, fackligt engagerade, politiker, jurister, människorätts- och miljöorganisationer, kulturarbetare, journalister, arkitekter, filmare, turismföretagare, gruvarbetardöttrar m.fl.

Nuvarande minerallagstiftning och mineralpolitik driver på en ständigt ökande exploatering – utan tillräcklig eftertanke och hänsyn till kommande generationer.

En exploatering utan reella skydd för våra barns och barnbarns miljö, hälsa, mark, vatten och lokala matråvaror. En exploatering som inte bidrar till långsiktigt hållbara lokalsamhällen, fondering för sanering eller något reellt tillskott till statskassan.

I Sverige anser man at Minerallagstiftningen driver på en kolonisering av det samiska folket.

Källa: http://stoppagruvan.wordpress.com/